Jag blir en GALEN PERSON när jag har PMS men tack och lov känner jag inte alls igen mig i det du beskriver ovan. Det låter däremot väldigt besvärligt! "Krya på dig" höll jag på att skriva, men du är ju inte sjuk.
åhh känner igen mig så mycket, har också mens precis nu och det är så himla dåligt tajmat med innan-höstlovsstressen när en borde vara pigg och orka plugga hela tiden :((
hoppas du mår bättre snart!
Fy tusan, det kan inte ha varit en kul dag! Men jag hoppas att du mår bättre i morgon igen! :)
åh, samma för mig :( blir helt borta i huvudet och fattar typ inte enkla resonemang, glömmer bort saker, får minnesluckor o.s.v. så knäppt att det blir så! hoppas hormonerna stabiliseras snart! :*
krya på dig!
lider med dig!! är tack och lov förskonad från smärtsam mens (tackar gudarna för detta), men har däremot blivit tvungen att börja äta p-piller igen nu pga så jävla känslosam och ledsen och deppig när jag slutade. känns så himla tråkigt och konstigt (och onödigt att käka hormoner sådär) men det fick bli så.
Jag blir också konstig i huvudet när det är dags för mens. Fast jag blir mest överkänslig och har sjukt svårt att motivera mig själv till att göra någonting aktivt. Innan jag åt p-piller hade jag dessutom mördande mensvärk, men det är faktiskt bättre nu, vilket är jätteskönt! Känner dock inte att p-piller är en skitbra grej egentligen, menen... Hoppas du mår bättre snart! :)
Känner igen mig, men jag brukar skylla det på "iprenkoma", men kanske ska tänka om! Brukar gå in i väggar, slå huvudet i skåp, eller som igår - skar mig rejält i ett finger när jag skulle laga mat! Men brukar trösta mig med att jag aldrig mår så bra som direkt efter mensen.
Åh, så segt :/ Då vill en mest ha en kram och vara ifred. Hoppas att idag blir bättre. Kram!
Åh fifasen! Jag blir helklantig, alltså nästan farlig för mig själv. Som att jag har hål i händerna, två högerfötter och noll koordination. Hoppas tankarn är klarare snart fina!
usch vad jobbigt det låter :/ brukar mest ha svårt att sova men blir seg som fan. hoppas du mår bättre snart!
Känner igen mig helt. Plus att jag, när jag har mens, har två humörslägen; antingen är jag megaglad och skrattar åt allt eller så är jag så förkrossad att jag gråter. Grejen är att det inte finns något mellanläge mellan dessa utan jag är alltid antingen eller.
Ja, jag blir också väldigt ofta virrig i samband med mensen. Och vissa dagar har jag sjukt dålig kontroll över min kropp med. Går in i saker och tappar grejer. Måste alltid påminna mig själv att inte klättra på stegar på jobbet de dagarna! Det konstigaste är kanske att jag nästan aldrig lyckas koppla ihop det med mensen förrän det är över. Då liksom "ja just det, kan ha med det att göra!". Hormoner är knasiga grejer.
vet du vad jennifer!
när jag tänker på dig så är du den bästa personen jag kan komma på, bara så himla bra och vettig osv. kan inte du bli stadsminister?
<3
Värk eller hormonbesvär eller humörsvängningar var inte direkt ett problem för mig eftersom jag är lite galen by default men däremot började jag hata att vara kvinna och äcklas av mig själv och (det ganska bokstavliga) blodbadet jag ofta vaknade upp i tack vare denna månatliga förbannelse. De där töntiga tunna bindorna och smala tampongerna för "lättare blödningar" som de visade på reklamen? De var typ det största skämtet jag nånsin sett. Strax därefter fick jag reda på att min mens är lite mer intensiv än de flesta andras under de första 2-3 dagarna. Kul liv, liksom.
Nu knaprar jag p-piller och slipper mens och hatar inte längre mig själv, så det är ju bra. P-piller räddade mitt liv!!! Och jämnar ut galenskapen lite, skulle jag tro.
SLUT PÅ TMI-KOMMENTAREN. Förlåt att den är så sen, jag försöker vara en duktig flicka och undvika internet. Lalala.
är sängliggande på receptbelagda smärtstillande när jag har mens, förstår inte hur nåt så naturligt är menat att göra så ont.