här. nu.
Jag betraktar hans profil och ser hur ett leende smyger sig fram över läpparna. Det får mig ur balans och jag fylls av en plötslig längtan att röra vid det, som för att grunda det i någon slags verklighet. Mitt pekfinger snuddar försiktigt vid hans mungipa. Han vänder sig mot mig:
- What?
- It looked like you smiled.
- I did.
- I wanted to touch it. Your smile.
Han skrattar och tittar upp i taket igen. På sättet han ler ser jag värmen sprida sig i hans bröstkorg. Det gör den i min också.
asså kärlek är det bästa <3 så fint du skriver