Lite som blev över från Burma: 

 

Fina Yangon.


Söta! 

 

Små nunnor.


Vi åkte till Bagan för att kika på tempel tillsammans med nyfunna vänner. Det var nästintill folktomt så vi hade ungefär 4500 tempel för oss själva. Vi cyklade omkring på guppiga vägar, besteg superläskiga tempeltrappor och avslutade dagen med picknick på ett tempeltak. Hur fint som helst.


Vi gick på marknad och köpte chili.


Vi åkte tåg förbi risfält och enorma grisar. Träffade en burmes som bjöd oss på knasiga nötter, jag lånade ut min kamera och fick ett par suddiga bilder som tack.


Lilla Burmahunden.


På Ngwe Saung Beach stormade det något enormt och småsmå krabbor ilade över sanden. Vi drack té och spelade schack på vår veranda i mörkret, (jag) vågade inte bada för underströmmarna och utforskade hotell som blåst sönder under cyklonen Nargis.


Matmarknad om kvällen i Yangon.


Och småsmå ankbäbisar. Bästa Burma.

Jag kikade igenom lite bilder från resan och insåg att jag glömt bort att visa nästan allt från Laos, och det går ju inte för sig. Så för att kompensera bjuder jag på ett litet bildregn:

 

I Luang Prabang, så himla mysig liten stad.

 

Det absolut sorgligaste på hela resan. Två fastbundna varaner som skulle bli mat.

Vi åkte buss i tolv timmar på kringelkrokvägar bland bergen och var ungefär livrädda hela tiden för att bussen skulle svänga lite fel och åka utför stupet. Vilken tur då att vi hade världens bästa utsikt. Så galet vackert.

 

Vi åt syrsor! Alla köksarbetarna gömde sig bakom en dörr och kikade på oss när vi åt för att se vår reaktion. Faktiskt gott, smakade som kött men knastrade som chips mellan tänderna.

 

Vi var på världens kanske minsta dinosauriemuseum och jag fick hålla i en 110 miljoner år gammal mussla. Ganska coolt.

 

Tha Kaek och Mekongfloden.

 

Överallt hänger det små bananer och enorma brödfrukter (kanske den konstigaste frukten någonsin).

 

På marknader kan man köpa allt möjligt konstigt, men vi hoppade grishuvudena och köpte chokladmuffins i stället.

Vi besökte Konglor Cave, en 7km lång grotta som man åker båt igenom. Helt knäpptyst (förutom de puttrande båtmotorerna) och helt mörkt. På vissa ställen är det nästan hundra meter upp till grottans tak, som en katedral. På mitten tar man en barfotapromenad bland stalaktiter och stalagmiter, och grottväggarna är mönstrade av vattnet som runnit nerför dem i flera tusen år. Så vackert.

 

Finaste insekten.

 

Största insekten (nästan 15 cm lång, för tusan). 

 

Vi avslutade Laos med världens mest keliga hund och utsikt över Mekong morgonen vi åkte. Laos alltså, så himla fint litet land.

När vi var iväg i Sydostasien så träffade vi inte bara fina människor, utan också många fina, kärlekskranka djur som jag helst av allt tagit med mig hem och älskat för evigt (och matat bort deras revben). Vi tittar lite:

 

Hunden. Han bodde på en restaurang bredvid vårt guest house i Kep, Kambodja, och följde med oss på äventyr mest hela tiden. Han skyddade oss mot andra hundar på våra nattliga äventyr, badade i havet och väntade på oss utanför vårt rum. Världens bästa hund.

 

På en ö i Laos hittade vi galaxens minsta katt. Så himlahimla söt. Och hungrig.

 

I Laos träffade vi också på en hund med ett helt groteskt underbett. Så ful så att den blir söt (den bästa sortens söthet). Fnissar alltid för mig själv när jag tittar på denna bilden.

 

Tillbaka i Thailand möttes vi av den här. SÅ HIMLA SÖT. Dock väldigt bitig så den fick snabbt hoppa ner på golvet igen, man vill ju inte ha rabies.

 

Hungrigaste flodhästen som man fick mata med potatis på Chiang Mai Zoo. Söt.

 

Och slutligen, den vackraste katten jag någonsin sett. Varför följde du inte med mig hem?

Burma, detta land. Kanske borde jag skriva om fattigdomen, om hur militärregimen håller sin befolkning i ett järngrepp, eller om dödsskjutningarna i väst. Men det som verkligen gjorde intryck på mig, som jag alltid kommer att bära med mig, är människorna. Så varma och så ärliga. Vart vi än gick bjöd de på té, ville spela schack och prata. De öppnade sig för oss, pratade om sina liv och sina familjer. Vissa berättade, viskande, om hur de blivit bortförda av polisen och förhörda i timmar för att de pratat lite för mycket med utlänningar, andra om hur de kanske vågar hoppas på en politisk förändring nu när Aung San Suu Kyi blivit utsläppt från sin husarrest. Jag blir så rörd när människor som utsatts för så mycket förtryck fortfarande kan le, skratta och tro på framtiden. Att människor som knappt har mat för dagen och som bor i enrumshus utan ytterdörr, insisterar att bjuda totala främlingar på middag. Så vackert.

Medan jag är iväg och äventyrar i Burma kan vi titta lite på hur veckorna i Los Angeles såg ut:


Jag landade supertrött i Los Angeles på förmiddagen, min familj skulle inte komma förrän på kvällen, så dagen spenderades hemma hos Simons värdfamilj med den här filuren i knät. Världens mjukaste päls och minsta nos. 


Vi åt jordgubbar i mjölk mest hela tiden.



Och anledningen till hela resan; min lillebrors student. Han var stilig i blått och fick ta emot små utmärkelser till höger och vänster. Duktig bror.




Några dagar låg vi på stranden och tittade på när trutarna stal mat från små barn.


Jag såg ut som mig själv igen, så skönt efter två månader med vandra-i-djungeln-kläder.


Vi gick förbi ledsna hundaffärer och blev lite tung i magen, jag vill ju bara köpa allihop och ta med hem och älska för alltid. Ungefär. 





En dag åkte vi ner till Hollywood för att göra turistiga saker som att titta på alla stjärnor och testa om vi hade lika stora händer som exempelvis Johnny Depp.



En annan dag var vi på Universal Studios och skrek av förtjusning i galna karuseller. Träffade kändisar som Svampbob och blev totalt vettskrämda i deras spökhus.


Efter en middag fick vi in ett torn av sockervadd tillsammans med notan. Vi blev förvirrade och trodde att det blivit något missförstånd, men efter en titt runtomkring insåg vi att alla andra bord också hade ett blått moln och insåg att det ingick i hela restaurangbesöket. Hur knäppt? Bara i USA.





Simons historialärare tog oss på basebollmatch och det var kanske det mest amerikanska under hela resan. Vi fick se en home run och åt mat ur basebollhjälmar. Och efteråt såg vi Disneylands fyrverkerier över taken. Väldigt fint.





Några kvällar spenderade vi i Santa Monica, där åt vi churros och tittade på solnedgången ifrån piren. 


Resan avslutades med pompa och ståt när vi firade pappas födelsedag (som passande nog var fars dag i USA). Vi åt denna fiffiga tårta (pappa härmade alltid kakmonstret när vi var små) som faktiskt var mycket godare än vad den såg ut. Ett bra avslut på en väldigt fin resa.

Utanför Kep i Kambodja finns det en liten ö som heter Rabbit Island. Vi bestämde oss för att åka dit och sova en natt i hyddor och bada i havet. Första dagen stormade det ordentligt, vinden vek palmerna på mitten och vi kapsejsade nästan med båten, men andra dagen var det helt galet fint väder. Knäppa sydostasien. Vi sprang barfota genom djungeln, jagade bort enorma spindlar från toaletten, åt felstavad mat och fick nya hundvänner. Väldigt bra.

Vi fick besök av små fina som satt och spanade i fönstret om dagarna, men lydiga som vi är lämnade vi dem på rätt sida myggnätet.

När vi gick ut på gatorna blev vi attackerade av apor som ville ha mat och blev bestulna på en chipspåse. Stadsborna sprang runt med pinnar och varsin slangbella för att hålla aporna på avstånd. 

Och takåsarna utanför vårt rum kryllade av nyfikna apor som kom och kikade in genom gallret till balkongen. Så fina och så mänskliga. Om ni någon gång åker till Thailand måste ni åka dit, bara fyra timmar från Bangkok med buss, och peta på lite apor. Världens mest bisarra och finaste upplevelse.

Lite såhär såg det ut när vi red på elefanter i Laos. Hur galet som helst och kanske det mest fantastiska någonsin. Så himla fina djur.

Vi bokade två dagar på ett elefantcenter som räddar sönderarbetade elefanter från lokalborna och ger dem ett vettigt liv med massor av mat och ungefär noll arbete. Där fick vi lära oss hur man rider elefanten från nacken och rida dem genom djungeln. Hur mäktigt som helst. Och så idag fick vi bada tillsammans med elefanterna i floden. Vi satt på nacken när de gick ut i floden och dök ner i vattnet. Verkligen dök, hela elefanten försvann. Snabeln var det enda som syntes. Vi skrubbade deras huvuden rena från leran och blev helt dyngsura. Så fantastiskt, och det märktes verkligen att de njöt och tyckte det var superkul att bada. Så bra. Jag är fortfarande helt lyrisk och adrenalinskakig. Jösses. Elefanter måste ju vara det finaste som finns.

Imorgon åker vi vidare igen. En tolvtimmars bussresa, önska oss lycka till!

Dagen efter vaknade jag med feber, ont i hela kroppen och världens huvudvärk. Eftersom Live mått dåligt hela natten bestämmer vi oss för att åka till ett internationellt sjukhus i närheten. Mitt superlåga blodtryck och min skyhöga sänka gör att jag blir inlagd på dropp och intravenös antibiotika resten av dagen. Dock får jag åka hem på kvällen med en påse full av mediciner. Love stackarn, har en parasit som antagligen kommit från dåliga krabbor.

Men! Vi mår mycket bättre nu efter några dagars medicinering. Vi fortsätter resandet på tisdag efter ett litet åyerbesök hos läkaren på måndag. Vi har siktat in oss på Laos och dess sötvattensdelfiner. Kanske rider vi på en elefant eller två. Avsaknaden av dator och kamerasladd kommer dock göra att vi hörs mer sporadiskt framöver, men då har jag ju desto mer att visa när jag kommer hem. Hoppas ni har det superfint och äter ohälsosamma mängder av jordgubbar i mjölk! Det är i alla fall vad jag hade gjort.

En annan dag åkte vi på tur och fick bada i en källa. Alla thailändare blev superglada när vi kom och ville ta kort på oss. Jätteknäppt, men fint.


Sedan var det dags att gå ner i fladdermusgrottan!

Förutom att se hundratusen fladdermöss (som var lite för snabba för att fångas på bild), fick vi hålla i diverse spännande insekter.


När solnedgången kom lämnade vi grottan för att se på hur två miljoner (ingen överdrift denna gång) lämnade en annan grotta i närheten. Helt galet!

I onsdags åkte vi till Khao Yai Nationalpark för lite djungelspaning. Såhär galet fint var det där.

Vi fick specialstrumpor som skyddade mot blodiglarna i djungeln. De fanns överallt och en bet sig fast på Bäccs stortå.

Vi fick se en hel gibbonfamilj svinga sig över vägen. Så galet fina!

Klappa lite på en supergul orm.

Vi såg en Great Hornbill flyga förbi, så himla stor och vacker.

Sedan gav vi oss in i djungeln på en fyratimmars vandring. Vi fick klappa på en skorpion och en syrsa. Såg galet stora spindlar och elefantspår överallt.

Sedan blev det dags för lunch. Gott! Vi fick sticky rice till efterätt, smakar sött och ungefär som kokosnöt.

Efter lunchen åkte vi för att titta på vattenfallet som är med i filmen The Beach som jag, Love och Bäccs knasigt nog hade sett precis innan vi åkte till Thailand.

Vi drack en apelsinläsk och fick radioaktiva tungor. Fint!

Sedan gav vi oss iväg på elefantspaning i några timmar. Vi såg inga elefanter men var tvungna att stanna mest hela tiden för att titta på alla fina apor som var överallt. Fint!

På kvällen skrev vi ner allt som hänt under dagen, lyssnade på när våra guider sjöng och spelade, och klappade abnormt stora insekter. Så galet bra dag!

Hej, fina! Vi åker runt i Thailand och har det superfint. Vi har sett apor, klappat skorpioner och sprungit runt i mörka fladdermusgrottor. Träffat fina människor, varit förvirrade på bussar och dött lite i den galna värmen. Idag ska vi försöka ta oss in i Kambodja utan att bli superlurade på massa pengar och ta oss vidare mot Angor Wat. Fint!!