klockan fem en tisdagsmorgon
Klockan fem varje morgon väcks jag av tranorna som trumpetar bakom husknuten. Klockan fem. Varje morgon. Om jag inte hade varit så morgonpigg hade jag antagligen blivit helt rasande. Istället tycker jag det är ganska mysigt att ligga kvar under det varma täcket i sömnens gränsland och lyssna på morgonens ljud. När jag slog upp ögonen idag och såg hur mjukt ljuset draperade sovrumsväggen visste jag dock direkt att jag var tvungen att föreviga Julimorgonen i all sin prakt. Så jag släppte ut Bamse och kattgänget, och strosade runt i trädgården med min kamera. Sa hej till hästarna och släppte ut ankorna, innan jag gick in igen och drack kaffe med katterna. Nu står regnet som spön i backen och jag planerar att spendera resten dagen i sängen med en bra bok och ett gäng dokumentärer. Sommarlovslivet är allt fint.
önskar jag var där och fick hänga med dig i idyllen som är er gård alltså!