tisdag & torsdag

 
I tisdags mötte jag upp fina Freja (som btw är min framtida flatmate! så pepp!) och gick till Hidden Door för att kolla utställningar. Rolig grej som hände när jag väntade på Freja vid Grassmarket: tjejen bredvid mig på bänken tittade plötsligt upp och sa hej lite försiktigt. Jag kände igen henne från skolan (QMU är så litet att det blir lätt så) och letade panikartat i min hjärna efter ett eventuellt minne av att vi pratat förut. Det hade vi inte, men ändå satt vi och pratade i en halvtimme om allt möjligt, och presenterade inte oss förrän vi sa hejdå. Knäppt men fint.
 
 
 
Hur som helst, Hidden Door är en konstfestival som äger rum i undangömda eller övergivna platser i Edinburgh. De flesta rummen/installationerna var tyvärr dock lite för mörka för att bilderna skulle bli bra, så jag fotograferade inte så mycket.
 
 
 
Men det kunde se ut lite såhär. 
 
 
 
Eller såhär. 
 
 
 
Och såhär. Efteråt satte vi oss i solen och åt glass, pratade om sommaren och om hur stressigt det är att vi blir hemlösa inom en snar framtid, men avslutade ändå med ett 'det löser sig alltid'. För det gör det ju, väl?  
 
 
 
Igår vaknade jag i den här högen bredvid Fatou. Vi hade haft sleepover för att Fatous säng ockuperades tillfälligt av en vän med bror. Och är det inte världens finaste egentligen, att vakna bredvid någon som en tycker om och känner sig trygg med? Jag som alltid har så himla bråttom upp på morgonen låg och drog mig i en hel timme innan jag gick upp. 
 
 
 
Efter frukost och några koppar té gick vi till Black Medicine Coffee för att uträtta dagens måsten. På vägen dit fastnade vi i världens ösregn bestående av de största vattendropparna jag sett, och var tvungna att söka skydd i en port under tiden det värsta drog över.
 
 
 
Väl inne på Black Medicine Coffee huserade vi först på nedervåningen som vi hade helt för oss själva. 
 
 
 
 
Men det var så himla kallt, så vi flyttade upp till övervåningen och slog oss ned vid fönstret i stället. Jag mailade vad som kändes som tusen olika personer, fyllde i ansökningsblanketten för ethical approval, och redigerade bilder. Allt medan regnet rasade utanför.  
 
 
 
Bredvid mig satt Fatou och tog igen missade föreläsningar i en kurs hon läser. Som ni ser visade Edinburgh sig från sin mest skottska sida och varvade ösregnet med strålande sol. Vi satt där i flera timmar, delade på en enorm muffin, drack kaffe och jobbade. Café-jobb är förresten vår nya favoritgrej. Det är så skönt att komma ut från lägenheten för ett slag, speciellt när en ska fixa sånt som känns lite stressigt eller jobbigt. 
 
 
 
 
På kvällen gick jag på promenad i solnedgången. Titta så drömmigt det var. 
 
 
 
Och månen glimtade bakom kyrktornen. 
 
 
 
Upp till Calton Hill för att titta på det skymningsblå havet och lyssna på stadens brus långt där nere. Det är så mycket att fixa med nu, så mycket som måste falla på plats och planeras att mitt huvud är ett konstant surr av tankar och idéer. Jag blir alltid i så stort behov av frisk luft då, som för att blåsa bort allt som ligger och gnager, alla överflödiga tankar, och lämna plats åt saker att ta form på riktigt. 
 
 
8 kommentarer
Jofesin

Fint!! Vad pluggar Fatou för något? Har nog missat detta om du skrivit det tidigare (hehe, plus att sökningen "Fatou" på din blogg ger så himla många träffar, såklart).

ISA

men alltså denna stad du bor i!! vad fan.. blir ju sugen alltså. Kolla byggnaderna! och utsikterna! Och framförallt - cafeerna! <3

Alicia

Men hur fantastisk verkar inte Hidden Door??? Mitt DRÖMprojekt både att besöka och att medverka i!

Ebba Molin

Åh så fint! Verkar vara en himla fin utställning.... Dina bilder är alltid så magiska.

petronella

alltså gud, vill vara inne i dina bilder.

June

Edinburgh ser så fin ut, gleder meg til å dra dit i august! :)

Beata

Blir så sugen på att resa, allt ser perfekt ut

louie

Hela det här inlägget är fyllt av skönhet. Så fint.