i vattnet

Två bilder som Johanna knäppte på mig innan jag åkte till Malawi. Låg i det iskalla vattnet i en halv evighet och gungades fram och tillbaka av vågorna, väldigt meditativt men döden för öronen. Men oh well, vad gör en inte för konsten?

den jävla orättvisan

Musiken pumpar på avstånd, dag ut och dag in, som ett underliggande hjärtslag i Malawis solsken. Jag sitter på verandan utanför huset. Solen slår mot tegelväggen, värmer upp sten för sten. En get strosar förbi, den äter långsamt bönorna som ligger strödda på den dammiga marken. Det knastrar rytmiskt när tänderna möter den hårda ytan, böna för böna. En tupp gal i fjärran. Grannbarnen kommer gående med litervis av vatten som de avslappnat balanserar på huvudet. På det solsvedda gräset ligger chetenjis på tork, och blöta kläder gungar i den varma vinden. En lastbil fullastad med tobak dånar förbi, vinddraget trycker ner gräset i vägkanten. Detta är Malawi, så nära som det går att komma. 
 
 
Ändå finns där ett avstånd, ett gap mellan min värld och denna, som inte går att övervinna hur mycket jag än försöker. För detta är bara mitt i för några veckor, sedan återvänder jag till vardagen igen. Min toalett är ett hål i marken där det bor kackerlackor större än min handflata, vi stoppar vattnet fullt med klorintabletter för att vi ska kunna dricka det och det känns mest som kallsupar i en simhall. Men jag aktar mig noga för att klaga, för jag behöver bara ha kackerlackor runt fötterna och stanken i näsroten i 6 veckor, medan de spenderar en hel livstid i smutsen, svälten, en hel livstid balanserande på kanten mellan överlevnad och misär. 
 
 
Jag kommer hem till spolande toaletter och varma duschar, till välsorterade matbutiker och bilar med säkerhetsbälten. Vi stannar på IKEA för middag och när vi avnjuter vår kaffe med påtår betraktar jag barnen som sitter och äter köttbullar med sina föräldrar. Inte en endaste av dem har ens en tillstymmelse till undernäring, svältmage är ett koncept som är totalt främmande för denna världen. Och orättvisan ligger som ett åskmoln framför solens strålar. För även om livet inte är lätt, även om min pappa har haft dubbla jobb så länge jag kan minnas, och vi måste vända och vrida på slantarna för att få dem att räcka månaden ut, så är det ljusår ifrån underskottet jag upplevt under veckorna i Malawi. Och det ofattbara i att människor lever under ännu värre förhållanden ändå, att Malawi är en droppe i havet i jämförelse. Och varför? För att alla inte lyckats med den statistiska omöjligheten att födas i ett land som Sverige, utan istället är dömda till ett liv i ett av Sydafrikas ghetton, till ett skjul i Malawi, ett liv (eller död) under Gazas brinnande himmel. 
 
 
Jag får gå i skolan. Jag kan äta mig mätt. Och jag behöver inte oroa mig för att det när som helst kan trilla ner en bomb på mitt hus. Därför måste vi komma ihåg att ge. Att hjälpa. Och inte mäta värdet på ett människoliv i ekonomisk vinst vs förlust, utan känna ödmjukhet inför våra privilegierade liv och bemöta personer som inte är lika lyckligt lottade med öppna armar. 
 
Med det sagt tycker jag att ni ska klicka er in här där ni kan skänka pengar för katastrofhjälp till Gaza genom Röda Korset. Och så tycker jag även att ni ska klicka er in här och stödja fantastiska Novell Gaza som ger ungdomarna i Gaza en egen röst. 
 
 
(bilder via the Big Picture)

Malawi: en soluppgång

musik: Opus 36 - Dustin O'Halloran 

 

Efter fyra veckors jobb hade vi 10 dagars restid till att upptäcka Malawi. Första stoppet var Kande Beach där vi spenderade dagarna i solen på stranden. En morgon klev jag och Heena upp lagom till soluppgången och det var kanske det vackraste jag någonsin sett. Hej gåshud och rysningar i hela kroppen. 
 
Translation: sunrise at Kande Beach.

en norgeresa

I söndags packade vi in oss i bilen för att åka till Trondheim, vi stannade och sov i en campingsstuga i Otta. Såhär vackert var det utanför dörren. Sjukt ju.
 
Sov tillsammans med denna griseknoen. <3
 
En bilmacksfrukost senare hoppade vi in i bilen igen och styrde kosan mot Trondheim.
 
Vi gjorde ett snabbstopp på Johannas framtida skola. Och alltså, blir ungefär stoltast i världen när jag tänker på att hon lyckades komma in här. Så otroligt välförtjänt efter allt arbete som hon lagt ner!
 
Vi kikade på en lägenhet och sedan tog vi en kvällspromenad genom Trondheim. Så vacker stad!
 
Och det här med hotellfrukost, finns det något bättre?
 
Dagen efter stog fler visningar på schemat och så en räklunch i hettan innan vi hoppade in i bilen igen för att köra de 100 milen hem.
 
Rastplatsmagi är ju ett koncept som inte riktigt funnits i min värld förrän nu. Så galet vackert precis överallt.
 
Vi var tvungna att stanna ungefär vid varenda en för att fotografera. 
 
Hejdå Norge, vi ses snart igen!

Malawi: till sjöss.

En eftermiddag åkte vi båt på Lake Malawi, det var så otroligt fint.

att komma hem till Småland

Svalorna dansar på skymningshimlen och doften av kamomill vilar tungt på åkrarna. 
 
Den torra mossan knakar och fnasar under kängorna, och vi spanar intensivt efter gula hattar.
 
En paus som smakar barndomsminne.
 
Guldet.
 
En dunderförkylning som blir lite bättre av perfekt kantarellstuvning och c-vitamin i form av vinbär.
 
Syrlig citronkaka på bryggan, ett försenat grattis och solen som värmer i nacken.
 
Och skogsluften som är så otroligt lätt att andas. 
 
Nu är vi på väg till Norge där vi ska titta på lägenhet till syster som flyttar till Trondheim i Augusti, spännande!

Malawi: Vwaza Wildlife Reserve

En av våra lediga helger åkte vi till Vwaza Wildlife Reserve med målet att se elefanter! 
 
Vi var så himla pepp i bilen, vi skreksjöng alla sånger från Lejonkungen och sittdansade hela vägen.
 
Framme!
 
Så sjukt vackert.
 
Vi hittade ett träd med oklara korvar hängande från grenarna, fick senare reda på att det faktiskt heter korvträd. Smått fantastiskt ju.
 
Och här är jag, redo för safari med uppdragna strumpor för att skydda mot tsetseflugans bett, en vill ju inte få sömnsjukan ju. 
 
Alltså, detta gäng! <3
 
Vi bodde precis bredvid sjön, och på andra sidan låg det en hel hög med flodhästar och en krokodil (den gröna "stocken" längst till vänster)!!
 
Alltså, titta!!! Så himla gosiga!
 
Vi hoppade in i bilen igen och åkte ut på safari! Genom täta skogar där vi såg impalor och massa antiloper!
 
Älskade dessa kaktusträd, så himla spöklika.
 
Vi körde fast flera gånger och var tvungna att hoppa ut och knuffa (även om det inte riktigt ser ut som att vi hjälper till på bilden, heh).
 
Och så ut och längs med sjön igen.
 
Överallt låg det flodhästar och guppade bland vågorna. Alltså, dessa djur!
 
Hejhej aporna!
 
Och hejhej antiloperna!
 
Tre timmar senare, när vi alla förlorat hoppet om att få se elefanter så hände det!! Och dessutom precis utanför stugorna som vi skulle sova i under natten, ALLTSÅ?!? Fick gåshud över hela kroppen och tårar av lycka rann nerför mina kinder. 
 
Alla var helt tagna och vi sa inte ett ord på flera minuter, bara utbytte lyckliga blickar och tog in stunden. När vi hämtat oss var vi tvungna att ta ett gruppfoto med elefanterna i bakgrunden. 
 
Och så den obligatoriska bilden på elefantspåren. Helt enorma djur.
 
När elefanterna druckit färdigt och promenerat iväg in i skogen körde vi tillbaka till stugorna där vi skulle sova.
 
Vi väntade en stund för att vara säkra på att de försvunnit, en vill ju inte komma i vägen för ett gäng med afrikanska elefanter, och sedan promenerade jag och Sinéad bort till vår stuga som låg längst bort. Plötsligt knakade det till och en snabel dök upp bakom trädtopparna. Vi frös till marken med adrenalinrusigt blod och hjärtslag i öronen, vågade knappt andas. En elefant, bara 10 meter ifrån oss. Häftigaste jag varit med om. Veckan senare blev 3 personer dödade av elefanterna i Vwaza, hur galet?? Det är så lätt att glömma bort att de faktiskt är farliga och vilda djur.
 
När mörkret föll tände vi en lägereld, åt middag och tappade andan av stjärnhimlen. När klockan blev 8 kom parkvakten och sa till oss att vi absolut inte fick vara ute längre, för flodhästarna kommer snart upp på land för att äta. Så vi kröp till sängs och somnade till ljudet av grymtande flodhästar och spelande cikador. 
 
Dagen efter körde vi en sväng i soluppgången, såg fler impalor och antiloper, ödlor och ormar, och så tusen flodhästar.
 
När vi kom tillbaka var det frukost och innan det var dags att vända hem igen gick jag och killarna på promenad längs med sjökanten. David var på hugget med sin kikare.
 
James, Niel och Rob spanar på krokodilerna på andra sidan.
 
En exotisk gås.
 
Och så när vi packade ihop våra väskor trillade den här filuren ut från min pyjamaströja, stor som min hand. Kändes som att det fullbordade hela safari-i-afrika-upplevelsen. Bästa, bästa helgen. 

Malawi: om Katula och vårt jobb

Har så mycket att visa att jag inte vet var jag ska börja, men jag tänker att vi täcker jobbet och livet i Katula först, det var ju trots allt därför jag var där. När vi anlände i Malawi spenderade vi först en helg med att lära känna alla i vår expedition. Sammanlagt var vi 12 volontärer som skulle jobba i 6 olika par. Våra 2 expeditionsledare och så Sam som är grundare + VD för First Aid Africa gav oss olika uppgifter och placerade oss i olika gruppkonstellationer för att se vilka som jobbade bäst tillsammans och parade sedan ihop oss efter förmåga och arbetssätt.
 
Jag och Lynn blev ihopparade och tilldelade en plats på en grundskola i en liten by som heter Katula. Vi tränade årskurs 6 och 7 i första hjälpen, allt från grunderna, ex. medvetslöshet, ormbett och blödningar, till specialare om hur en flyttar skadade personer med hjälp av enbart grenar och tröjor, amputerade ben och hur en spjälar ett brutet ben så att det går att gå på det (sjukt användbart när det inte finns tillgång till vettig akutsjukvård). 
 
Vi bodde hos George som är lärare i årskurs 1 på skolan där vi jobbade. Här är vi innan vår sista dag i skolan. Vi var tvungna att täcka knä+axlar+armbågar när vi jobbade, så det var långklänning som gällde varje dag och så leggings under den för att inte visa hud när en ligger i stabilt sidoläge och sånt → höll på att förgås av värmeslag dagar då solen låg på.
 
Här är huset vi bodde i, det hade 2 rum + kök, inget rinnande vatten (verkligen en bristvara i Malawi), men el!
 
Om en vänder sig om ser det ut såhär! I det lilla huset rakt fram bor ett helt gäng med duvor, de väckte oss tidigt tidigt om morgonen.
 
Och varje kväll tittade vi på hur solen gick ner bakom bergen, så galet vackert var det.
 
Här är bakgården, den lilla dörren till vänster leder in till duschen (läs: hinken).
 
Det lilla huset till höger är toaletten (läs: hålet). Vi delade den med hela byn (plus ett helt gäng med kackerlackor) och den första veckan var det så himla obekvämt att inte kunna stänga om sig, men lagom till andra veckan rörde det mig inte i ryggen.
 
Katula om morgonen. 
 
Barnen i byn svärmade runt oss så fort vi gick utanför dörren, och när vi skulle tvätta våra kläder för hand den första veckan kunde de inte sluta skratta för att vi var så dåliga. De tog över och visade oss sina bästa knep, och tre sekunder senare var alla mina kläder rena. Så söta!!
 
Och så till insidan. Här är köket med alla dess nödvändigheter.
 
George tog hand om oss så himla väl och lagade både lunch och middag till oss, vilket innebar ris och bönor för hela slanten. 
 
Här är vårt rum! En dubbelsäng med ett myggnät och så tusen första hjälpen saker.
 
För att komma till skolan följde vi den stora vägen 10 minuter norrut, och var tvungna att hoppa i diket varannan meter med hjärtat i halsgropen pga fartdårar i minibussar och lastbilar. Fast, det kan jag definitivt leva med när utsikten är så galet vacker.
 
En dag sprang vi på denna krabaten på väg till skolan, lyckan var total! Nytt favoritdjur!
 
Varje morgon sopades skolgården ren från majsblad och kvistar. Dammet var så himla drömskt i morgonsolen.
 
Här är skolan, en halvtimme innan alla barnen kommer springande till sina lektioner.
 
Vi hade två lektioner om dagen, en med årskurs 6 och en med 7. Den näst sista dagen, när vi var klara med bedömningar och kört igenom hela kursen anordnade vi elevation sling-tävlingar där en måste vara både snabb + duktig för att vinna. Barnen älskade det! Här är de uppställda och väntar på mitt klara-färdiga-gå!
 
Alltså, titta så fina!
 
När vi fick tid över på eftermiddagarna tränade vi lärarna på skolan också som extra bonus. Sjukt bra för att de ska kunna föra vidare kunskapen till de yngre klasserna vars engelska inte är tillräckligt bra för att förstå oss.
 
Här är de med sina certifikat efter avslutad kurs!
 
Och alla barn!! Var så himla himla stolt när våra 4 veckor var slut och nästan alla klarat kursen! 
 
Här är sista dagen och alla vinkar hejdå! Hade många tårfyllda moments när vi sa hejdå till alla barn. 
 
Speciellt när de hade förberett 3 sånger som de framförde den sista dagen. Alltså, hur fina?! Smälte ju lite. <333

snart hemma

vår fina lilla resefamilj.
 
Nu sitter jag på Heathrow och väntar på flyget som ska ta mig till Köpenhamn, och sedan bär det vidare hem till de småländska skogarna igen. 6 veckor i Malawi är redan över och lämnar mig med en regnbåge av känslor och avtryck. Jag har lärt mig så otroligt mycket, träffat så fantastiska människor, sett vilda elefanter, skrattat tills jag gråtit och gråtit av ren lycka. Jag känner mig så otroligt ödmjuk inför livet och världen jag fått ta del av under dessa veckor, att jag fick möjligheten att skapa mig en vardag på andra sidan jorden, att allt som var totalt främmande i början blev en del av mitt dagliga liv. 
 
Jag kan inte vänta tills jag får dela allt med er, min kamera fullkomligt svämmar över av bilder och filmer, men så länge får ni se de få bilderna jag tog med mobilen:
 
två bilder från Vwaza Wildlife Reserve där vi spenderade en helg och spanade på elefanter och flodhästar.
 
typisk lunch i Malawi; kyckling och nsima. Nsima är majsmjöl och vatten, ihopkokat till en deg, det smakar absolut ingenting och har världens skummaste konsistens, men mättar mer än något annat jag har ätit.
 
på skolan i Katula där jag jobbade som lärare kan en hitta dessa lappar lite här och var, det är sällan barnen fortsätter studera efter årskurs 8 för att de inte har pengar att betala skolavgiften, och 3/4 hoppar av redan i årskurs 6. Så sorgligt.
 
lite skolboksvisdom som jag sprang på en dag i skolan.

en av många soluppgångar.
 
en avokadoselfie. Malawi är himmelriket för avokadoälskare som jag; de är perfekt mogna, enorma och kostar runt 1kr?! Har aldrig ätit så mycket avokado i mitt liv.
 
och så tre bilder från vackra Cape Maclear där vi spenderade den sista helgen i Malawi.
 
Det var allt från mobilen, resten vilar tryggt på min kamera, ska visa så fort jag har redigerat och så. Hoppas ni har haft det bäst under tiden jag var borta, har saknat er och bloggen! Puss!

garderobsfavoriter

Fick denna frågan när jag hade min frågestund: vilka kläder i din garderob gillar du mest? Jag tycker vi tittar lite!
 
Den grå klänningen. Alltså, vill ha på mig denna alltid, den perfekta nyansen av grå och i svepigt silke. Känner mig så dramatisk i den.
 
Min svarta playsuit. Är ungefär sämst på sommarväder, vet aldrig hur jag ska klä mig för att jag inte ska svettas ihjäl och se snygg ut samtidigt? Men denna playsuit är himla bra dagar då glassen smälter på tre sekunder. Älskar den låga ryggen och att jag kan hoppa och rusa hur mycket som helst utan att visa rumpan (så som en lätt gör i kjol). Och så är jag lite stolt över att jag blivit tillräckligt bekväm med att vara utan bh nu (patriarkatet ni vet), är ju så mycket skönare.
 
Den randiga skjortan, köpte den från en marknad i Bangkok för en spottstyver och använder den minst en gång i veckan.
 
Den grå koftan. Supertunn och supermjuk, och perfekt att ha till helsvarta kläder för att lätta upp lite.
 
Den randiga klänningen. Norpade denna på Cheap Mondays rea och la upp den några centimeter för att få den perfekta längden, tycker om den så mycket.
 
Mina runda solglasögon är också en solklar favorit, känner mig alltid lite som en filmstjärna i dem.
 
Den här väskan, perfekt storlek för kamera + annat smått och gott som en kan behöva, och så älskar jag metalldetaljerna vid hörnen. 
 
Så det var det! Snabb analys: äger bara svarta/gråa och randiga plagg, helt ok ändå!

boklistan

- Mario Vargas Llosa i Babel, hittad hos bokstaverat.  
 

Snabbläsare eller långsamläsare?
Snabb! Om det är en bok som jag verkligen verkligen gillar måste jag anstränga mig för att smaka på varje ord, annars försvinner den ju så fort.

 

Tegelstenar eller tunnisar?
Jag har haft en liten period med lästorka det senaste halvåret, blir väl lätt så när en spenderar hela dagarna med att läsa kurslitteratur, så just nu blir jag lätt avskräckt av böcker på typ 1000 sidor. Har dock en förkärlek till ryska författare och de brukar ju leverera ordentliga tegelstenar.

 

Bibliotek eller bokhandel?
Bokhandel, är världens sämsta på att lämna tillbaka böcker (förlåt biblioteket). Och så är det ju något speciellt att få fylla sin bokhylla med äventyr.

 

Ljudbok eller e-bok?
Inget av det, vill ha en riktig bok att hålla i handen, annars blir det ju inte samma sak.

 

Inbunden eller pocket?
Pocket! 

 

Vampyrer eller spöken?
Om jag måste välja blir det vampyrer, älskar ju Dracula, men annars är jag inget fan av övernaturliga saker.

 

En i taget eller slalomläsning?
En i taget, förlorar mig alltid helt i en bok när jag läser den.

 

Nytt eller gammalt?
Är väldigt svag för klassiker.

 

Bokmärke eller hundöra?
Haha, brukade göra hundöron innan, men Love och Fatou skällde så mycket på mig för att jag förstörde böckerna så nu har jag börjat med bokmärke eller att memorera sidnummer.

 

Snacks eller godis?
När jag läser alltså? Brukar inte äta samtidigt när jag läser, men typ té?

 

Biografier eller memoarer?
Memoarer om jag måste välja, men helst skönlitterärt.

 

Skräck eller chicklit?
Skräck om det är som i Dracula eller Frankenstein, annars inget av det.

 

Soffan eller sängen?
Sängen, under ett fluffigt täcke.

 

Inne eller ute?
Inne.

 

Originalspråk (engelska) eller översättning till svenska?
Om originalspråket är engelska så läser jag den helt klart på engelska, tycker en förlorar så mycket i översättningen annars. 

 

Poesi eller prosa?
Prosa.

 

Kvinnliga författare eller manliga författare?
Spelar ingen roll om boken är bra, men försöker att läsa mer kvinnliga författare nu. 

 

Boken eller filmen?
Boken.

 

Kokbok eller Bakbok?
Bakbok, älskar att baka men är inte superförtjust i att laga mat.

 

Kärlek eller spänning?
Kärlek.

 

Första vuxenboken jag läste och verkligen gillade:
Något av Stephen King tror jag.

 

Klassiker jag hävdar att jag läst men aldrig tagit mig igenom:
Moby Dick då kanske, jag läste till slutet men hoppade över flera kapitel som bara handlade om båtar...

 

Jobbigaste bok jag läst:
Det var en bok jag hittade i bokhyllan här hemma, en kvinna hade en demon (typ) som växte i hennes nacke och läkarna kunde inte operera bort den, och så lyckades den frigöra sig från kvinnans kropp och vände ut och in på sjukhuspersonalen (alltså, så inälvorna var på utsidan). Scarred for life.

 

Bästa barnboksförfattaren:
Astrid Lindgren! Eller J K Rowling om Harry Potter räknas som en barnbok.

 

Bok som berört mig mest:
Extremely Loud and Incredible Close alla gånger. 

 

lista hittad hos Sandra.


ännu lite kortare

 
 
 
 
Håret fick bli lite kortare lagom till Malawi-resan, så behändigt ur tvättsynpunkt när en inte har rinnande vatten liksom. Och så fick jag ännu lite mer attityd, så galet bra ju.

Hej från Malawi

Vänner!! Har så mycket att visa och berätta att jag inte vet var jag ska börja. Malawi är verkligen helt fantastiskt! Jag trivs så himla bra här!! 

Jag bor tillsammans med en tjej som heter Lynn hos en av lärarna på skolan. Han heter George och tar hand om oss, lagar mat och blir orolig om vi inte är hemma innan solen går ner.

Här är skolan där jag och Lynn jobbar. Vi har årskurs 6 och 7, de är så fina och vill verkligen lära sig. Jag trivs förvånansvärt bra i lärarrollen, även om det var lite nervöst första dagen. Kanske det roligaste jag gjort, helt galet.

Här hänger alla lärare på rasterna när det är "för kallt" för att sitta ute. De är helt förbluffade över att jag är 23 år och ogift, första dagarna fick jag 3 frierier, halvt på skoj och halvt på riktigt. Så bisarrt.

När det är varmare (dvs stekhett) sitter vi i skuggan av ett stort träd och tittar på hur barnen leker på avstånd. 

Här är huset där jag bor, och George fixar satelliten på taket inför fotbollen. Han är den enda i byn som har el, så hela byn sitter i hans vardagsrum om kvällarna för att titta på matcher och ladda sina mobiler.

Jag vaknar klockan 5 varje morgon av grannens tupp, lagom till att jag orkat masa mig ur min varma sovsäck har himlen färgats rosa.

Vägen till skolan är kantad av dimmiga berg och jag tappar andan om och om igen av hur vackert det är.

Och en Malawi selfie en morgon när jag väntar på att håret ska torka.

Helgerna spenderar jag tillsammans med ett gäng helt fantastiska människor. Förstår inte att vi bara känt varandra i två veckor, känns som flera år minst. Livet är ett konstant skrattanfall tillsammans med dem. Vi stuvar in oss i en pytteliten buss och studsar fram på vägarna.

Förra helgen var vi på Kande Beach vid Lake Malawi. Det var så jäkla vackert, vi såg fullmånen gå upp i horisonten, låg på stranden om kvällarna och tittade på hur Vintergatan bredde ut sig ovanför oss. Och om dagarna spelade vi volleyboll och somnade i solen. Bäst.

Och just nu befinner jag mig här. Detta är utsikten från den lilla stugan där vi bor. Ja, ni ser ju. Så otroligt vackert.

Idag var vi ute på sjön, spanade på örnar och njöt av att glida fram på det stilla vattnet. Vi förtöjde vid en strand där vi möttes av barn med svältmagar. Som ett slag i ansiktet. Jag orkar inte hur orättvist livet är. Men det är ju därför vi är här, för att hjälpa. 

Hoppas ni har det allra bäst, och förhoppningsvis kan vi höras snart igen! Puss!


bloggar jag läser, del II

Vi fortsätter den superlånga blogglistan!
 
Katri ja satumaa. Katrine bor i Göteborg där hon pluggar reklam och art direction. Hon publicerar vackra vardagsbilder och visar vad hon gör i skolan.
 
Linn Wiberg. Linn bor i London och verkar vara en så himla härlig person, 
 
 Lovisa Ranta. Hon är så galet vacker och har så sjukt snygg stil, och tar med sina läsare på fina Londonäventyr. 
 
Makrills. Emelie jobbar som fotograf på en tidning och är loppishjälte, en färgklick i bloggvärlden.
 
Niotillfem. Sandra är ju vår alldeles egna bloggdrottning! Tröttnar verkligen aldrig på hennes blogg, den är så oerhört välgjord raktigenom. Sjukt bra.
 
Ohhboy. Julia bor i Berlin, skriver helt gudomligt bra och fotograferar så fint.
 
Polichinelle. Lovisa bor i Växjö och jobbar som musiklärare, hon levererar en stor dos vardagspepp med matlagningsinspiration.
 
Sandra Leone. Ett riktigt litet guldkorn bland alla miljontals bloggar där ute, Sandras blogg känns så intim och personlig på något vis och jag älskar det. Vackra bilder och välskrivna vardagsbetraktelser. 
 
Silversaga. Jessica och hennes pojkvän är som tagna ur en film. Hon jobbar som fotograf och varenda bild är magisk.
 
Sister Disco. Madeleine tar upp så många viktiga saker i sin blogg, och varje måndag är det feministmåndag! Och det gillar vi ju!
 
Spaceherosuits. Rebecca pluggar foto på Gamleby och är så jäkla skicklig med kameran.
 
Spice it up. Älskar bilderna och hur hon lyckas fånga sin vardag, både i bild och ord.
 
Sunshine in North. Vackraste bilderna!
 
the Shuffle of an Overflowing day. Alicia är så otroligt duktig på att skapa och skriva, gillar hennes blogg massor.
 
Un Vélo. Recept, illustrationer, kläder och vardagsinlägg i en härlig blandning!
 
Vardagsbrus. Har ju skrivit om Fridas blogg otaliga gånger innan, men jäklar vad den är bra. Varenda bild lämnar mig helt stum, och så har hon så mycket attityd + vettiga åsikter. Fantastiskt. 
 
Vicky. Vicky verkar vara en så himla härlig människa! Hon pluggar en master i San Fransisco som av hennes bilder att döma verkar vara en helt fantastisk stad.
 
Wilderness. Sara bor i den mest fantastiska lägenheten tillsammans med sin pojkvän och gör så himla fina saker hela tiden, en solklar favorit! Klicka!

klockan 6.00 en fredagsmorgon

 
Alltså. Småland.

bloglovin
RSS 2.0