stunder då katter är det finaste som finns


När man går in i tvättrummet för att hämta ett par sockar och man hittar en jättenöjd Signe.


När Dolly inser att hon är alldeles för osmidig för att hoppa in genom köksfönstret och blir fruktansvärt förorättad.


När Edgar bestämmer sig för att en skål är den allra bästa platsen för en tupplur och lodjursörat viker sig så fint.
13 kommentarer

tvåtusenelva

Nu när några dagar bara återstår av tvåtusenelva tänker jag att en liten årssammanfattning är ganska lämpligt. Lite såhär har det gånga året varit: 


Januari: vi firade in det nya året i Los Angeles. Hade sol och sandstränder i stället för snö. När vi kom hem repade vi galet mycket, gick på konserter och kikade på barnteater. Någonstans där flyttade även Sture in hos oss, världens minsta kattunge. 


Februari: jag läste världens finaste bok för första gången, gick på jazz och åt bullar. Gosade ohälsosamt mycket med Sture och gjorde semlor mitt i natten. Lärde mig att vika elefanter och gick på promenad med hoppiga hundar.


Mars: världen kunde inte bestämma sig för om det var vår eller vinter. Om kvällarna gick jag långa promenader och spanade på fåglar. Mitt i alltihopa tog cancern min fina farfar och hjärtat gick sönder för första gången i år.


April: våren kom på riktigt. Jag åkte på små utflykter hela tiden och hade picknick på gräsplätten utanför lägenheten. Bandet var med i Musik Direkt, vi hotade publiken med knivar (fast snällt) och hade helt galet roligt. Jag dansade benen alldeles möra på Deluxe, träffade en cirkus på stan och åt pannkakor till frukost varje dag.


Maj: blev ninjad av Henrik Fexeus, gick på skansen och hade avslutning på fotokursen. Åkte på små äventyr varje kväll och red hela tiden. Jag fyllde tjugo och träffade svanar efter skolan. Vi hade picknick vid sjön och Harry Potter-maraton. Sture blev sjuk och vi fick säga hejdå till världens finaste katt, hej trasigt hjärta.


Juni: det blev sommar på ingen tid alls, och helt plötsligt levde jag på mjölk och jordgubbar. Någon glass ibland. Jag tog körkort på första uppkörningen och har nog aldrig varit så stolt över mig själv. Jag lärde mig även att köra traktor och gick på skattjakt i ladugårdar. Bäccs tog studenten och jag åkte upp till Ångermanland över midsommar för att fotografera ett bröllop. Vi hade tältutflykt i 25gradig värme och Hannibal hade hjälm. Saknaden av en kattnos om kvällen blev för stor, så i Juni träffade jag också Edgar för första gången. Världens knasigaste katt redan då.


Juli: jag var på Öland och spelade in film med världens finaste människor och skrattade konstant under tre dagar. Åt årets första kantareller och badade i sjön nästan hela tiden. Upptäckte Växjös utkanter tillsammans med Love och klappade kor.


Augusti: hela världen vändes uppochner. Jag gjorde slut med John och flyttade hem till landet. Levde på kantareller och hallonpaj. Försökte lappa ihop livet igen med timslånga promenader i skogen. Råkade bombhota en gymnasieskola och Edgar flyttade in.


September: flydde verkligheten och spenderade två veckor i Stockholm. Det var picknickar i gräset och så himla mycket värme överallt. När jag kom hem tittade jag på stjärnorna varje natt och skogen var helt galet vacker i höstfärger. 


Oktober: åkte på fågelutflykt, hade prasselpicknick, bakade gröna lussekatter och läste bra böcker. Och sakta började livet kännas överkomligt igen.


November: såg min första kungsörn på Öland med Bäccs, lussekatterna blev ännu grönare och världen litelite finare. Jag hälsade på mina morföräldrar och levde på té och digestive. Klappade hästar gjorde jag också.


December: gjorde oproportionerligt mycket julgodis. Blev överlycklig när snön äntligen kom och lite ledsen när den bara bestämde sig för att stanna i några dagar. Lussekatterna var orange och det var (är) så himla mycket jul hela tiden. 

Detta året blev inte alls som jag väntade mig. Men, det gör inte så mycket. Det blev ju ganska fint ändå. Till slut.
15 kommentarer

juldagen







Hemma hos oss är juldagen nästan hela höjdpunkten på julen. Eftersom mamma är från England firar vi juldagen lika mycket som julafton. Då bjuder vi alltid hem våra närmsta på kalkonmiddag och myser inpå småtimmarna. I år var det min kusin och hans två barn, och min lillasysters pojkväns familj som var på besök. Vi åt tills vi dog i paltkoma och sedan åt vi lite till. Tittade på film och jag försökte lära fyraåriga Sven Rubiks Kub. Det gick bra tills han började prata om hajar, då urartade det hela lite. Så himla fin jul.
3 kommentarer