Arthur's Seat

Det går ju bara inte att åka till Edinburgh utan att gå upp på Arthur's Seat, därför bestämde vi att gårdagen var en perfekt dag för lite vulkanklättring. Vi klädde oss varmt, packade lite fika och gav oss iväg tidigt för att inte solen skulle hinna försvinna.
 
På väg upp till toppen.
 
Såhär galet vacker är utsikten därifrån. På nedersta bilden syns kullen Emma och Dexter klättrar uppför i One Day, himla fint.
 
Obligatorisk bild på syskonskaran.
 
Och en på mammi och pappi.
 
Pensionärsparet på nedersta bilden var så himla söta och pigga, så fint att de fortfarande orkar bestiga små berg trots sin ålder.
 
Vi hade lite picknick på jordgubbar och godis. Bara njöt av att äntligen kunna ligga på barmark, med solen i ögonen och betrakta molnen när de drar förbi.
 
Efter att vi halkat runt i leran (mamma) och vrickat foten (syster) så var vi nere igen.
 
När vi ändå var i närheten gick vi en liten omväg om dammen som ligger vid foten av Arthur's Seat. Så himla filmiskt med tusen svanar som är lite för närgångna för att det ska vara helt ok.
 
Världens sötaste lilla tax!!
 
Vi såg en häger som var helt galet nära (den lilla gråa punkten framför Johanna)! Men pga vidvinkelobjektiv fick jag inga vettiga bilder.
 
Och det var den lilla utflykten! Mycket fint.
22 kommentarer

i vårsolen

Några bilder som min syster tog igår, hon är så duktig. En så himla lyx att ha en syster som kan knäppa bilder, i stället för att trixa och fixa med fjärrutlösare och provosoriska stativ i en halv evighet. Och att hon är fruktansvärt rolig och knäpp också, kan fuldansa som en galning och googla hundar i peruk, det gör ju inte saken värre direkt.
 
(Och ja, just när vi tog dessa körde det såklart förbi ett gäng killar som tvunget skulle veva ner fönstret och busvissla och skrika och tuta. Blir så otroligt trött. Vill kunna gå på gatorna utan att känna mig uttittad och nervärderad, tack.)
23 kommentarer

långfredag

Idag var det vår igen.
 
Och eftersom det var sol skulle vi passa på att gå upp i the Scott Monument och titta på utsikten.
 
Vid första stoppet fanns ett litet minnesrum med vackra fönster.
 
Vi fortsatte uppför den galet smala trappan (när man mötte folk som var på väg ner fick man trixa och klämma sig förbi) och hamnade ännu lite högre upp. Och lite här började väl svindeln göra sig ordentligt påmind, men jag tog ett par djupa andetag och fortsatte ändå.
 
Allra högst upp såg man precis hela Edinburgh, så galet vackert. Jag är dock så fruktansvärt höjdrädd, så jag var tvungen att fälla en sammanbiten tår eller två av rädsla. Fixar det inte alls. Men jag fixar inte heller att stå kvar på marken och låta min rädsla hindra mig från att uppleva saker. Då gråter jag hellre lite än missar vidunderliga utsikter.
 
Väl nere på marken igen (tack och lov) tog vi en sväng förbi Princess Mall för att köpa kaffe. Utanför stod säckpipespelaren som vanligt, denna gången spelade han the Imperial March. Väldigt fint.
 
Solen sken fortfarande så vi bestämde oss för att sätta oss i parken och njuta lite av våren. 
 
Och så matade vi dessa fina med bröd som jag hade smugit ner i väskan vid frukosten. Blir fortfarande helt knäpp på hur närgångna ekorrarna är (jag menar, dessa bilder är tagna med mitt 30mm och inte beskurna ett dugg). Denna lilla fina hoppade till och med upp på min känga för att titta efter om jag hade mat, hur galet? 
 
Resten av dagen spenderades promenerande på gatorna och så middag på en mysig pub såklart. Himla bra.
12 kommentarer