hej, jag lever.

 
 
 
Och så plötsligt hann en hel vecka till försvinna under våra fötter. Ju längre tid det går mellan blogginläggen, desto svårare blir det att kika in här igen. Tidsbristen och vetskapen om att jag egentligen inte har något vettigt att visa utan bara vill säga hej lite snabbt, får prestationsångesten att skjuta i taket. Men vi tar ett djupt andetag och försöker ändå.
 
Om tjugo dagar får jag sommarlov. Tjugo dagar. Då ska jag carpa sommaren som aldrig förr, fixa ethical approval och ro ett forskningprojekt i hamn, fånga solen i ett nytt land med nya människor, och förhoppningsvis hitta någonstans att bo. Men just nu dricker jag kopp efter kopp med kaffe, och har sovrumsfönstret öppet en hel vecka i sträck. Till knattrandet av tangentbordet lyssnar jag på hur fåglarna kvittrar ikapp med stadens brus, och skriver skriver skriver tills jag är helt slut på ord.
 
Ibland förtränger jag uppsatserna och äter citronsorbet i solen, motstår impulser att kasta mig ner i gräset som är grönare än aldrig förr och rulla nerför kullen. Tar promenader i solnedgången (↑) och den ljumma luften luktar varm asfalt och grillkol. Sommar. Jag går på NUS Scotland Women's Conference och befinner mig helt plötsligt i en hel sal full av feminister, och med ens blir kampen mot det himla patriarkatet inte lika svår att föra. Fångas mitt i ett ösregn, och med vattnet droppandes från mina ögonfransar kryssar jag mellan turister som jagar sönderblåsta paraplyn. 
 
Men mest sitter jag alltså klistrad vid mitt skrivbord, och försöker att inte titta på solen som skiner utanför fönstret eller tänka på att tiden börjar rinna ut. Men vet ni? Tillvaron är väldigt fin ändå, trots stress och pluggberg. Hoppas ni har det bra och att våren bor hos er också, vi ses (förhoppningsvis) snart igen. 
 
 
14 kommentarer
Nastasja

Du är bäst utan att ens försöka. Det är det som är fantastiskt med dig.

Maria Ekblad

Åh du behöver inte ha någon prestationsångest, det är fint bara ett sådant här inlägg. Livet före bloggen ju. Solen på sista bilden är så fin!

alexandra

Oroa dig inte för bloggen, vi finns ju kvar här ändå <3

ISA

Men åh, du får ju INTE känna att bloggen stressar dig ännu mer. Och absolut ingen prestationsångest, allt med dig är så peppigt och fint så släpp det <3 snart snart lov med! kram

Vicky

alltså oroa dig så himla inte. puss

elise

vi stannar kvar. <3 bort med måsten och krav! bort bort bort!

Julia Alvina

Vi är kvar här! Ta det lugnt, fokusera på livet och det som är viktigast, det kommer tid då du kommer titta tillbaka på nuet och tänka att det var så värt att kötta på med alla assignments, bloggen får sin tid också en dag. Vi är alla så jäkla impade och inspirerade av din jobbglöd! Vilken himla powerkvinna du är!

Daniella Chanelle

<3<3<3

Hanna

Du är så jäkla duktig, vad jag beundrar dig! Och ta ingen stress av bloggen, en sak i taget i bara :) massor med kramar <3

Maja

Tycker också att det är så inspirerande hur mycket du pluggar, du behöver liksom inte ens blogga för att inspirera. Blir inspirerad bara av att du finns där borta! Ingen press, bara pepp! :)

Rebecca Larsson

Åh vad fint att du hör av dig. Du är bäst alltid.

Mari

Skjønner akkurat hva du mener, man blir begravet i skolearbeid, og det er liksom litt ekstra vanskelig når det begynner å bli skikkelig sommer ute og man har mest lyst til å bare ligge i solen. Men så er det liksom litt fint at man kan studere til hjernen blør. Føler liksom at en får utrette noe.

hedvig

MEN vad skönt med sommarlov om ynka 20 dagar!!! bara att hålla ut! längtar så himla mycket till mitt... om typ två månader haha:) din blogg är fortfarande lika bra, du behöver inte alls känna press att posta nya inlägg hela tiden!!

Natalie

hej. din blogg är så fin. skulle vilja skriva en bok med dig.kram.

Svar: Åh, du är ju för fin. Detta är ju på riktigt det finaste någon sagt till mig. Hade tackat ja utan att blinka! Kram
Jennifer